Heheh ikväll är jag nöjd.
Har just gjort färdig den första lusningen på kölen. Lusa ja, mmm sånt får man göra om man klantar sig eller har taskiga verktyg. Då jag lyckades kombinera de båda under konstruktionen av den nya kölen har jag således två stycken ställen som behöver lusas och putsas till för att hålla rädd mått.
Den jag fixa idag härstamma från klantighet, vilket säkerligen tog mig två veckor att sluta grämja mig över. Helvete vad det kan ta mycket extra tid för att man gör små små fel. Man skall helt enkelt ge fan i att göra fel så går ju allt så mycket fortare.
Biten limmade jag för många veckor sedan så dagens insats bestod i att montera loss kölen, då det var stört omöjligt att jobba med den på plats. Försökte med det först, men det resultera mest i blodvite.
Så ut med kölen (1,5 h). ett djävla meck att få loss vissa av kölbultarna då luftfuktigheten förmodligen ligger mellan 95 och 100 %.
Så ut med kölen (1,5 h). ett djävla meck att få loss vissa av kölbultarna då luftfuktigheten förmodligen ligger mellan 95 och 100 %.
Därefter visade det sig att mitt favorit moment var det som passade bäst för att forma lusbiten. SICKLING, dock med stämjärn denna gång.
Det är ett tidskrävande men givande sätt att forma trä på, blir nästan möbelfinish direkt.
Avslutar dagens inlägg med en liten kommande inköpslista.
1. Japansåg
2. Kvistborr till försänkning av kölbultar
3. PU lim
Önskelistan:
1. Fein Multimaster
2. Garage/verkstad till vintern.
Cool att du ger dig på en sån omfattande renovering! Har du försökt spåra henne? Sjöhistoriska har ju massa ritningar. CGPettersson-sällskapet kanske kan hjälpa till att se om det är en Pettersson?
SvaraRaderaHahah med den modesta anstormningen av kommentarer skiter jag i att adressera mitt svar.
SvaraRaderaJo det är en hel del som behöver göras, men lyckan när hon blir vacker och sjövärdig kommer nog betala tillbaka slitet. Gillar att renovera och samt att lära mig hur man gör det under vägen.
Har inte kollat varken med Sjöhistoriska eller CGP- Sällskapet, men det får nog bli till vintern, kan ju inte skicka henne i drickat utan att i alla fall ha sökt hennes historia. Det jag vet är att det förmodligen var en belgare som köpte henne någonstans i Sverige och skulle traila ner henne och sju andra båtar till Belgien. Men att han hitta ytterligare en båt i Kalmar och då lämnades denna då platsen var begränsad. Vad jag vet hade hon stått övergiven i minst två år.